För att hjälpa människor att rikta sitt stöd till Haitis befolkning publicerade Charity Rating under januari en guide till att hjälpa de drabbade på Haiti. Syftet var att först rikta medel till ett antal organisationer som på kort sikt snabbt kunde ge den katastrofhjälp som behövdes men även peka ut organisationer som i förlängningen kan ge stöd till återuppbyggnad.

Under den senaste tiden har de stora internationella organisationerna som Charity Rating rekommenderade släppt individuella rapporter kring de senaste 6 månadernas insatser på Haiti. Rapporterna ger en samlad bild av en katastrofsituation långt värre än vad vi för 6 månader sedan kunde tänka oss. Hjälporganisationerna har gjort stora insatser men mycket återstår fortfarande att göra. De långtgående insatserna börjar successivt få effekt men katastrofarbetet pågår fortfarande och kommer att göra så parallellt med landets återuppbyggnad.

Vanligtvis avslutas katastrofinsatser efter fyra månader där återuppbyggnadsfasen tar vid. Kombinationen av jordbävningens magnitud, det faktum att Haiti redan innan katastrofen var ett extremt fattigt land och den stundande regnperioden gör att behovet av katastrofinsatser kvarstår.

De katastrofinsatser som organisationerna genomförde under de första veckorna efter jordbävningen kommer nu tillbaka i form av gamla svårläkta sår och ortopediska skador. Mycket av det arbete som idag genomförs är att ersätta den sjukvård som egentligen aldrig funnits för Haitierna. Samtidigt kommer den inledande regnperioden att ge ytterligare problem då landets infrastruktur ännu inte är återuppbyggd och en stor del av befolkningen fortfarande är hemlösa eller bor under presenningar och i tält.

De stora internationella organisationer som beskrevs i ”Charity Ratings guide till att hjälpa de drabbade på Haiti” har hittills genomfört stora insatser, driver fortsatt insamlingar och planerar att under lång tid framöver bedriva insatser på Haiti.

Exempelvis hade Läkare Utan Gränser den 31 maj gett över 173 000 patienter akutvård. Rädda Barnen har tom juni nått ut med insatser till över 680 000 människor. Röda Korset har gett 600 000 personer byggnadsmaterial, delat ut 1 miljon hygienpaket, köksutrustning, vattendunkar, hinkar, filtar och myggnät, vaccinerat 150 000 personer, gett 95 000 personer hälsovård och installerat 1800 latriner. Unicef har gett mediciner till 1,7 miljoner människor, vaccinerat 225 000 barn, gett ca 190 000 barn A-vitamin och 2000 svårt undernärda barn vård.

Samtidigt ser samtliga organisationer att de löpande insatserna på Haiti kommer att fortgå under lång tid framöver och planerna sträcker sig från 3 till 6 år. Löpande driver exempelvis Läkare utan Gränser idag nitton sjukvårdsinrättningar med sängplats för 1000 patienter i och runt Port-au-Prince. Samtidigt beskriver organisationen att det fortfarande finns ett stort behov av fortsatta insatser.

Rädda Barnen säger att hundratusentals barn fortfarande lever under svåra förhållanden, med hög risk för sjukdomar och utsatthet för våld. Röda Korset producerar varje dag 2,4 miljoner liter vatten till 280 000 människor, bygger löpande provisoriska hus, behandlar 1700 patienter i veckan på sjukhuset i Carrefour och ger 500 haitier i veckan utbildning i hälsofrågor. Unicef når löpande 1,4 miljoner människor med vatten och sanitet och distribuerar dagligen 1,66 miljoner liter vatten till 333 000 människor.

De långtgående insatserna börjar successivt få effekt men katastrofarbetet pågår fortfarande och kommer att göra så under lång tid parallellt med landets återuppbyggnad. Till detta utdragna katastrof- och återuppbyggnadsarbete är det i stort sett endast Läkare Utan Gränser som inte säger sig behöva ytterligare stöd från allmänheten. Även Radiohjälpen har dock avslutat sin insamlingskampanj till förmån för Haiti.

Charity Rating måste dock tyvärr konstatera att den guide som släpptes i januari till stora delar fortfarande är lika aktuell idag.

Ladda hem ”Charity Ratings guide till att hjälpa de drabbade på Haiti”

Läs mer på SVT, DN,DN

”Då Röda Korsets givare inte har någon rösträtt är detta ett tydligt bevis på värdet av vår roll som givarens intresseorganisation. Det är mycket glädjande att Röda Korset lyssnat till både givare och medlemmar och genomfört denna arvodesjustering”, säger Thomas Sundén, VD, Charity Rating.

Ordförandeskap inom svenska ideella organisationer sker i stor utsträckning utan ersättning och förväntas utföras utanför ordinarie heltidsarbete. I de organisationer som arvoderar sin ordförande utgår ersättning efter uppdragets omfattning.

Röda Korsets modell med en heltidsarbetande ordförande är ovanlig inom den ideella sektorn vilket försvårar en relevant jämförelse. I Röda Korsets beslutsunderlag framgår detta tydligt då valberedningen tvingats gå utanför den ideella sektorn för att hitta ett jämförelseobjekt som man anser relevant. Charity Rating har förståelse för komplexiteten i ovanstående men ifrågasätter relevansen i jämförelsen med uppdraget och ersättningen som riksdagsledamot.

Röda Korset har valt att fortsätta med en heltidsarbetande ordförande. Samtidigt har organisationen tagit till sig Charity Ratings kritik och röstat igenom en sänkning av ersättningen. Med hänsyn tagen till den förväntade arbetsinsatsen lägger detta Röd Korset mer i paritet med likvärdiga organisationer.

Det faktum att Röda Korsets medlemsbas under 2009 minskade samtidigt som insamlingarna ökade ställer högre krav på Röda Korset att lyssna på sina givare. Vår förhoppning som givarens intresseorganisation är att den fortsatta debatten ger Röda Korset och övriga ideella organisationer ytterligare gehör för givares åsikter.

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

Läs mer i SVD, SVD, DN, E24, Aftonbladet, Expressen

Charity Rating har vid upprepade tillfällen påpekat att ersättning för styrelseuppdrag och operativt arbete inom sektorn inte endast kan mätas i lönekuvertet. Att arbeta för en ”god sak” är en del av förmånerna inom sektorn och skall självklart vägas in i förhandlingen av ersättningsnivåer. Sammanställningen av Krykans tidning kompletterar på denna punkt Charity Ratings löpande översyn av ersättningar inom Sveriges stora insamlingsorganisationer. Den ideella sektorns aktörer måste värdera sektorns ickemonetära förmåner, anpassa sig till övriga ideella organisationer och inte stirra sig blinda på ersättningsnivåer i andra sektorer.

Charity Rating håller till fullo med Kyrkans tidnings argument för att låtas sig granskas. Eftersom Charity Rating representerar givaren fokuserar vi kring det faktum att den stora merparten av dessa insamlingsorganisationer till stor del är beroende av gåvor från privatpersoner. Detta faktum ställer krav på hög transparens och effektivitet, något som borde vara viktigare desto större andel gåvor som organisationen tar emot från allmänheten.

Charity Ratings arbete har under de senaste åren fått de ideella organisationerna att förbättra informationen till sina givare och medlemmar. 2008 genomförde Charity Rating en undersökning av 90 stora ideella organisationers öppenhet. Resultatet var nedslående och vi har genom vår webbguide arbetat aktivt för att öka transparensen och erbjuda givaren komplett jämförbar information. Samtidigt arbetar vi löpande för att påverka organisationerna att öppna upp sig och besvara givarens frågor. Fler och fler organisationer besvarar våra frågor, tillhandahåller dokumentation och lägger ut sina verksamhetsplaner och årsredovisningar på sina hemsidor men mycket arbete kvarstår. Som även Kyrkans tidning nu upptäckt kan man inte prata om någon vidare öppenhet inom sektorn då endast en minoritet kan tänka sig att lämna ut styrelseprotokoll och styrdokument.

Charity Rating anser att transparens är de ideella organisationernas nyckel till allmänhetens förtroende. Vi anser att ideella organisationer måste sträva efter hög öppenhet då de är beroende av gåvor och bidrag från allmänheten. Den ideella sektorns organisationer bedrivs i stor utsträckning som ideella medlemsbaserade föreningar. De demokratiska principer som främst kännetecknar dessa föreningar är en total motsats till hur dessa organisationer agerar. Men ovanstående innebär även att det inte är upp till varken ledning eller styrelse att neka medlemmar tillgång till protokoll och styrdokument. Så för er som är medlemmar i någon av dessa slutna organisationer, gör er röst hörd på nästa föreningsstämma! Förändra strukturen och offentliggör informationen.

Den ideella sektorns stora organisationer samlas i branschorganet Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). Här säger sig organisationerna arbeta aktivt för att öka öppenheten inom sektorn. Arbetet har under de senaste åren fokuserats kring framtagandet av en kod för insamlingsorganisationer som nu för första gången, from år 2009, skall bifogas årsredovisningen. Syftet med kvalitetskoden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som tillämpar koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt se till att det finns strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet.

Detta låter ju fantastiskt men Charity Rating har redan under förra årets granskning av Cancerfonden visat att koden tvärtemot kan få motsatt effekt och ytterligare minska öppenheten inom sektorn.

Rapporten beskriver att i stället för att besvara Charity Ratings frågor hänvisar Cancerfonden till kodrapporten som finns bifogad organisationens årsredovisning. Kodrapporten beskriver i vilka interna dokument som svaret på Charity Ratings frågeställningar finns, men besvarar inte i detalj frågeställningarna kring hur den interna kontrollen och styrningen är uppbyggd och fungerar inom Cancerfonden. Cancerfondens implementering av kvalitetskoden visar att kodrapporten vid felaktig användning, tvärtemot sitt egentliga syfte, försämrar transparensen inom en organisation.

Vad säger det givaren om innehållet i kodrapporten består av interna dokument? För att koden skall uppnå sitt syfte, att öka transparensen och öppenheten inom den ideella sektorn, krävs att användningen av koden omges av ett tydligare regelverk kring implementering och användning av kodrapporterna.

Ideella organisationer vars omsättning till stor del består av privata medel, borde rimligtvis värna allmänhetens förtroende och följaktligen vara de mest öppna organisationerna. Det borde vara en självklarhet för givare att få insyn i de verksamheter som man finansierar och Charity Rating har ingen förståelse för att denna dokumentation på något sätt skulle utgöra företagshemligheter.

Slutligen lovar vi att så snart dessa årsredovisningar finns tillgängliga komma tillbaka med en fullständig analys av hur införandet av denna kod påverkar öppenheten inom den ideella sektorn.

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

Det är först en bit in i artikeln som jag reflekterar över att det faktiskt inte är Hand in Hand (som jag spontant trott) utan den betydligt mindre och okända insamlingsstiftelsen Hand i Hand som DN granskad. Dessa båda stiftelser har ingen som helst koppling till varandra. Efter en snabb kontroll av Hand in Hands årsredovisningar kan jag, som jag dragit mig till minnes, konstatera att Hand in Hand är en effektiv organisation där 93% av den svenska organisationens insamlade medel går till ändamålet i Tamil Nadu, och att man där använder drygt 88% av tilldelade medel till ändamålet.

Om till och med jag som både träffat och granskat organisationen Hand in Hand vid en snabb anblick misstar dem för en helt annan organisation måste man fråga sig om det inte finns risk att många andra gör samma misstag?

Man kan omöjligtvis ställa krav på den enskilde givarens tid och kunnande att kritiskt granska ideella organisationer vilket gör att det är lätt att falla för vad som på ytan verkar vara ett gott ändamål och en seriös organisation.

För att råda bot på detta problem finns oberoende granskningsorganisationer som Charity Rating. Vi finns till för dig som givare, vi granskar löpande ideella organisationers verksamheter och presenterar dem kostnadsfritt för dig i vår webbguide. Det enda du behöver göra är att använda den!

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

Som medlem har du nu chansen att förändra strukturen inom Röda Korset på ett sätt som även kommer att påverka givandet till organisationen i stor utsträckning.

En förändring av styrelsearvoderingen inom Röda Korset kommer inte bara att påverka organisationens drygt 30 miljoner kronor i medlemsavgifter utan till stor del även de drygt 350 miljoner kronor som allmänheten varje år skänker till Röda Korset. Det är med andra ord av stor vikt att du som Röda Korsmedlem tar ditt ansvar och kräver en förändring av styrelsearvoderingen inom Röda Korset.

Charity Rating anser att Röda Korsets medlemmar bör kräva en anpassning av organisationens styrelsearvodering till övriga stora insamlingsorganisationer. Detta innebär att om arvoden skall utgå bör de, beroende på arbetsbelastning, sättas i relation till de övriga stora insamlingsorganisationernas ersättningsnivåer.

Som medlem röstar du inte enbart för din egen räkning utan även för alla Röda Korsets givare vars förtroende för organisationen fått dem att ge sina gåvor till andra organisationer. Eller ännu värre, helt får dem att avstå från att ge.

Läs mer om ersättningsnivåer inom de stora ideella organisationerna i Charity Ratings rapport ”Svenska Insamlingsorganistioner 2008″

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

Läs mer i DN, DN, SvD, DI, Realtid, Expressen, Aftonbladet, GP, Skånskan

Behovet är enormt och i det inledande katastrofarbetet fokuserar organisationerna på att så snabbt som möjligt tillhandahålla sjukvård, vatten, mat, hygien och tak över huvudet. På samma sätt som efter Tsunamin kommer dock hjälporganisationerna att på sikt kanalisera sina medel från den initiala katastrofinsatsen till en långsiktig återuppbyggnad som kommer att vara under lång tid framöver. I detta är det naturligt att fråga sig hur jag ska välja organisation att ge mitt stöd till. Men det är även relevant att fråga sig hur min gåva kommer till mesta möjliga nytta över tiden?

Initialt är det viktigaste att de stora hjälporganisationer som snabbt finns på plats får stöd och av den anledningen publicerade vi för några dagar sedan en guide till att hjälpa de drabbade på Haiti som finns att ladda ner från vår hemsida www.charityrating.org.

Samtliga områden som innefattas av katastrofinsatserna på Haiti är viktiga men som vår guide visar fokuserar organisationerna på olika insatser. Läkare Utan Gränser fokuserar sitt arbete kring sjukvård medan sjukvård är en del av Röda Korsets bredare insats. Det första rådet vi vill ge till dig är därför att tänka igenom om vissa insatser appellerar mer till dig än andra.

Med insatsen vald är det naturligt att ställa sig frågan vilken organisation som är i störst behov av just min gåva? Ett sett att se på saken är att utgå ifrån hur beroende organisationen är av privat finansiering. Exempelvis förlitar sig SOS-Barnbyar till 100% på privata gåvor och kanske just därför känns mer i behov av min gåva än exempelvis Röda Korset vars finansiering endast till 40% kommer från privata medel.

Den vanligaste frågan bland givare är dock – Hur garanterar jag att mina pengar så oavkortat som möjligt går till ändamålet? När det gäller stora hjälporganisationer slår dock procentuella mätningar av andelen medel som går till ändamålet väl ut. Exempelvis går 91% (2008) av Röda Korsets och 89% av Läkare Utan Gränser totala kostnader till ändamålet vilket får anses som bra.

Men ovanstående fråga kan även vändas till frågan – Vilken organisation har lägst kostnader? Höga löner och styrelseersättningar i ideella hjälporganisationer sticker i ögonen. Och det är kanske av just denna anledning som många styrelseuppdrag inom ideella organisationer sker utan ersättning. Vissa organisationer väljer att ge ersättning för styrelsearbete, dock ingen på samma nivå som Röda Korset vars heltidsengagerade styrelseordförande ersätts med 822 000kr/år. Även lönesättningen inom dessa hjälporganisationer skiljer sig markant åt. Med en ersättning till generalsekreterare som är dubbelt så hög som Läkare utan Gränsers hamnar Röda Korset i toppen av lönelistan.

I perspektivet av det långsiktiga återuppbyggnadsarbetet kommer dessa organisationer att förvalta och fördela insamlade medel till hjälpinsatser över tid. Vi anser därför att man även bör värdera hur riskvilliga organisationerna är med sina insamlade medel. Samtliga hjälporganisationer som vi inkluderat i Haitiguiden håller låg risk på sina finansiella placeringar. Under de finansiella marknadernas gungning 2008 var det av dessa organisationer Rädda Barnen som förlorade mest av sitt egna kapital och även där var förlusten begränsad till 21 miljoner kronor. Samtidigt gjorde Röda Korset en vinst över året på 73 miljoner kronor.

Detta är ett urval av de parametrar som vi anser att givare bör värdera vid gåvor till ideella organisationer.  Samtliga dessa parametrar återfinns i vår löpande rapportering kring Sveriges stora insamlingsorganisationer. Den senaste rapporten ”Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008” publicerades i slutet på förra året och finns att ladda ner på www.charityrating.org under rubriken ”våra rapporter”. Vi gör kontinuerligt undersökningar inom området och publicerar samtliga våra analyser, rapporter och guider i vår webbguide www.charityrating.org/organisationer där du även hittar jämförande beskrivningar av de drygt 100 största svenska ideella organisationerna.

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

Flertalet nyhetsmedia har tagit upp TTs artikel som baseras på ovanstående exempelvis DN och Helsingborgs dagblad

Den fullständiga guiden finns på www.charityrating.org/organisationer under rubriken ”våra rapporter”.

Läkare Utan Gränser finns på plats i Port-au-Prince. Ett av organisationens sjukhus är fullständigt förstört men ett nytt är på väg. Läkare Utan Gränser har drygt 30 internationella fältarbetare och 800 lokalanställda på plats och fler är på väg.

Rädda Barnen finns på plats genom sin amerikanska systerorganisation. Den akuta hjälpen går i första hand till hygienpaket med tvål, handdukar och tandborstar och familjepaket med filtar, myggnät och behållare för vatten, till de drabbade. Organisationen håller på att sätta upp speciellt säkra platser för barn. Rädda Barnen har även fått ansvaret att ta hand om den övergripande koordinationen av barnskyddet vilket innebär att se till att alla inblandade organisationer och myndigheter samarbetar när det gäller att registrera barn som hittas utan vårdnadshavare, att se till att familjespårning och återförening sker, att det finns ansvariga for barnskyddsfrågor i de flyktingläger som sätts upp och att barn skyddas från övergrepp eller annat utnyttjande.

Röda Korset finns på plats och bistår katastrofarbetet. Organisationen fokuserar sina insatser på katastrofsamordning, vatten och sanitet, tak över huvudet, telekommunikation och hälsofrågor och kommer att bygga upp ett fältsjukhus med kapacitet att ta emot 50 patienter.

UNICEF finns på plats och arbetar för att barn snabbt ska få mat, tak över huvudet och beskydd nu i de inledande katastrofinsatserna. Unicef har just öppnat en katastrofinsamling för att skicka förnödenheter, förhindra spridningen av sjukdomar, skydda barnen och stoppa potentiell undernäring.

SOS-Barnbyar driver två barnbyar på Haiti som når ut till ungefär 5000 barn och vuxna genom en verksamhet som förutom barnbyar även innefattar ungdomsboenden, grundskolor, yrkesskolor och familjestärkande program. Organisationen har startat en insamling för att dela ut sjukvårdsmaterial, mat och vatten till familjer i områden där man har verksamhet. Organisationen kommer även att ordna tillfälligt boende för barn i drabbade områden och

Plan Sverige har startat en insamling för att kunna ge nödhjälp till dem som drabbats av jordbävningen på Haiti. Plan har skickat personal från Dominikanska Republiken för att hjälpa till att förflytta barn och deras familjer ur riskzonerna.

Hoppets Stjärna driver en skola och ett barnhem på Haiti. Även om de egna byggnaderna har klarat sig relativt bra är barnen och personalen i chock och organisationen har startat en insamling för att ge katastrofstöd till både den egna verksamheten och till katastrofen i sin helhet.

Radiohjälpen har startat en insamling till förmån för organisationer som arbetar med katastrofinsatser och återuppbyggnad i Haiti.

Läkarmissionen har startat en insamling för att genom deras partnerorganisation på plats ge stöd till de drabbade. Organisationen har ännu ej beslutat hur de medel som samlas in kommer att användas. Klart är att det i dagsläget finns ett enormt behov av i första hand sjukvård.

Sjundedags Adventistsamfundet/ADRA delar genom den egen organisationen på plats inledningsvis ut mat, vatten och vattenreningstabletter. Organisationen har nu startat en insamling för att få fram resurser för att ge ett mer långsiktigt stöd.

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

För att reda ut vad lotteriets koncept och målsättning innebär för lotteriets privata ägare, de välgörande organisationerna och dig som lottköpare genomförde Charity Rating under 2009 en analys som i dag presenterades på Realtid.se. Den fullständiga rapporten finns att ladda hem på vår webbplats på följande länk Analys av Svenska PostKodlotteriet.

Vår analys visar att Postkodlotteriet varken ger bra avkastning till välgörande organisationer eller till dig som lottköpare. Däremot är det en gynnsam affär för den privata holländska ägaren, Novamediakoncernen, som under perioden 2005-2007 tagit ut ca 60 Miljoner kronor i licens- och managementavgifter ur det Svenska ideella lotteriet. Under samma period har PostKodlotteriet delat ut ca 270 Miljoner kronor till Svenska välgörande organisationer. Därmed har ca 20% av överskottet från lotteriet gått till den privata holländska rättighetsägaren istället för till de välgörande organisationerna.

Novamediakoncernen bedriver Postkodlotterier i Holland, Storbritannien och Sverige med strategin att etablera lotteriet på nya marknader. År 2007 uppgick Postkodlotteriernas totala omsättning till 6 000 MSEK. Samtidigt tog koncernen under 2007 ut 200 MSEK i licens- och managementavgifter ur de ideella lotterierna.

Charity Rating tolkar därmed Postkodlotteriets koncept ”Marknadsdriven välgörenhet” som ett lukrativt sätt för en kommersiell aktör att kapitalisera på välgörenhet och välgörande organisationers goda namn och rykte.

I Charity Ratings jämförelse bland ett urval av stora Svenska lotteri- och spelaktörer framkommer att:

• PostKodlotteriets vinstutdelningen är 24% lägre än genomsnittet.
• PostKodlotteriets utdelningen till förmånstagare är 21% lägre än genomsnittet.
• PostKodlotteriets driftskostnader är 83% högre än genomsnittet.

Sammantaget konstaterar därför Charity Rating att Postkodlotteriet insamling inte är effektivt och att lotteriet därmed inte kan anses samla in så mycket pengar som möjligt till välgörenhet. Vidare konstateras att bland de jämförda lotteri- och spelaktörerna är Postkodlotteriet en av de aktörer som har högst andel driftskostnader. Samtidigt är lotteriet en av de aktörer som avsätter lägst andel vinstmedel och utdelning till förmånstagare.

Charity Rating är tveksamma till den ideella Postkodföreningens oberoende gentemot rättighetsägaren, Novamediakoncernen. Det finns avtalskonstruktioner som är svåranalyserade, och som kan påverka föreningens driftskostnader.

• Totalt sett har Novamediakoncernen under perioden 2005-2007 fakturerat Postkodföreningen ca 690 MSEK i utvecklings-, drifts-, licens- och managementkostnader. Charity Rating har inte haft möjlighet att analysera dessa kostnader i detalj.

• Novamediakoncernen har vid försäljningen av det svenska TV produktionsbolaget Nova TV kopplat köpeskillingen till framtida produktionsvolymer, vilket from 2005 innefattar bl.a. Postkodföreningen. De prognostiserade produktionsvolymerna har inte uppnåtts och Novamediakoncernen har därför avsatt ca 40 MSEK för justering av köpeskillingen.

Vidare är Postkodföreningens lotteriföreståndare Niclas Kjellström-Matseke tillika vd för Novamedia Svenska Postkodlotteriet AB. Charity Rating ser det dock som positivt att de båda verksamheterna har skilda styrelser och revisorer.

Sammantaget är det svårt att dra slutsatsen att föreningen upphandlar sina driftsfunktioner på kostnadseffektivaste sätt. Detta, i kombination med Novamediakoncernens fakturering av licens- och managementkostnader gör att Charity Rating ifrågasätter Postkodlotteriets koncept ”marknadsdriven välgörenhet”.

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

De allra flesta givare anser att deras gåvor så snart och oavkortat som möjligt skall nå ändamålet. Samtidigt som man som givare är förstående inför att dessa organisationer håller reserver, anser man att organisationerna bör ha en låg riskexponering. Många undrar hur det ser ut i dessa stora insamlingsorganisationer och hur de klarade att parera förra årets nedgång på finansmarknaderna. För att reda ut dessa frågeställningar har Charity Rating på uppdrag av DN undersökt de stora Svenska insamlingsorganisationerna: Rädda Barnen, Cancerfonden, Röda Korset, Unicef, Plan Sverige, SOS-Barnbyar, Svenska Kyrkan, Läkare Utan Gränser, Världsnaturfonden, Hjärt-Lungfonden och Barncancerfonden.

Dessa 11 stora insamlingsorganisationers samlade verksamhetsintäkter 2008 var 5,6 miljarder kronor och deras egna kapital uppgick i slutet på året till ca 9 miljarder kronor. Dessa organisationer motsvarar med detta drygt 50% av verksamhetsintäkter och kapital inom samtliga ca 350 organisationer med insamlingskonton (90-konton).

Ladda ner den fullständiga rapporten här Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008

Volontärt arbete är en av grundstenarna i den ideella sektorn. Även inom dessa, de största insamlingsorganisationerna, sker styrelsearbete till stor del utan ersättning. Svenska Röda Korset sticker dock ut ur sammanställningen genom att avlöna sin heltidsanställde styrelseordförande med 822 000kr/år. Även Rädda Barnen och Barncancerfonden ger, med 240 000kr/år, relativt sett hög ersättning till sina respektive styrelseordförande.

Lönesättningen bland dessa organisationers generalsekreterare spänner från Läkare Utan Gränsers 520 000kr/år eller 43 000kr/mån till Röda Korsets 1 068 000kr/år eller 90 000kr/mån. Charity Rating ställer sig frågande till detta stora spann och framförallt Röda Korsets behov av både heltidsarbetande styrelseordförande och generalsekreterare samtidigt som organisationen betalar ut de högsta ersättningsnivåerna bland de undersökta organisationerna.

Den stora merparten av dessa insamlingsorganisationer är till största del beroende av gåvor från privatpersoner. Detta faktum ställer krav på hög transparens, effektivitet och ett lågt finansiellt risktagande för att garantera att så mycket som möjligt av givarens medel skall nå ändamålet.

Dessa organisationers höga omsättning gör att en procentuellt sett stor andel, 87%, av organisationernas totala kostnader i snitt går till ändamålet. Cancerfonden skiljer dock ut sig ur mängden genom att 80% av de totala kostnaderna går till ändamålet. Skillnaderna i nyckeltal kan till viss del bero på hur organisationen väljer att fördela sina kostnader och de eventuella investeringar som gjorts under året. Charity Rating anser dock att Cancerfonden bör söka närma sig de övriga stora insamlingsorganisationernas bidrag till ändamålet.

Svenska Kyrkan, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden förlorade tillsammans drygt 1,1 miljard kronor på finansmarknaden under 2008. Hjärt-Lungfondens finansiella förluster motsvarande -16% av det egna kapitalet. Hjärt-Lungfonden förlorade under året 181 miljoner kronor vilket är lika mycket som de senaste två årens insamlingar från allmänheten. I kronor mätt var dock Svenska Kyrkans förlust av 786 miljoner kronor, motsvarande -15% av Svenska Kyrkans egna kapital, i särklass störst. Svenska Kyrkans finansiella redovisning inkluderar Hela världen, Svenska Kyrkans internationella arbete (tidigare Svenska kyrkans Mission och Lutherhjälpen) som till viss del är finansierad genom gåvor från allmänheten. Svenska Kyrkans internationella arbete har ett eget kapital av drygt 200 miljoner kronor och gjorde under 2008 ett finansiellt överskott av ca 16 miljoner kronor motsvarande ca +8% av det egna kapitalet. Skillnaden i resultat ligger i placeringspolicyn för det internationella arbetets kapital som är 100% räntebärande till skillnad från den för Svenska Kyrkan i stort som är 40% räntebärande och 60% aktier. Även Cancerfonden gjorde under året finansiella förluster på 185 miljoner kronor, motsvarande -11% av det egna kapitalet, eller lika mycket som fyra års insamlingar till Rosa Bandet.

Unicef, Svenska Kyrkans internationella arbete, Röda Korset, Plan Sverige, SOS-Barnbyar, Världsnaturfonden och Läkare utan gränser gjorde sammantaget ett positivt finansiellt resultat av drygt 100 miljoner kronor under 2008 motsvarande +3-9% av organisationernas egna kapital.

Charity Rating anser att Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden som i stort sett uteslutande är beroende av gåvor från allmänheten bör se över sina placeringsstrategier och revidera sitt finansiella risktagande i syfte att minska sin riskbenägenhet vid finansiella placeringar.

Ladda ner den fullständiga rapporten på Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

Det är glädjande att se att ett ökat fokus på förbättrad styrning och uppföljning, effektivitet och resultatrapportering genomsyrar biståndsbudgeten för 2010.

I spåren av finanskrisen stramas biståndsbudgeten åt med 9,2% och sjunker därmed från 33,9 miljarder kronor till 31,4 miljarder kronor. Med detta i åtanke är det i våra ögon självklart med ett ökat effektivitetsfokus då detta, en sänkt budget till trots, i realiteten kan öka effekten av den Svenska biståndet.

De organisationer som fyllde Rosenbads konferenscenter igår verkade dock acceptera den sänka biståndsbudgeten men var inte lika accepterande till ett ökat fokus på resultat- och målstyrning. Detta är intressant eftersom just en ökad målfokusering är det enda som kan motverka en sänkt budget. Med mindre pengar att spendera måste organisationerna helt enkelt fokusera på att arbeta effektivare och mer resultatinriktat.

Intressant är dock att det som upprörde de deltagande organisationerna mest var nedskärningen med 60 miljoner kronor i organisationernas informationsanslag. I relation till den totala budgetnedskärningen av 2,5 miljarder kronor kan man undra varför detta väckte så stor debatt. Röster höjdes för att denna nedskärning skulle försvåra för organisationerna att föra en debatt kring och öka tilliten till det svenska biståndet.

Med tanke på Svenska folkets extremt låga tillit till det Svenska biståndet håller vi med biståndsministern till fullo om att det behövs en ny strategi. Charity Rating anser att omfördelningen från informationsanslag till resultat- och målstyrning är just vad som behövs för att höja tilliten till den svenska biståndssektorn. Som bonus är vi övertygade om att detta även kommer att öka tilliten inom de ideella organisationernas egna led då de faktiska resultaten av organisationernas arbete successivt blir synliga.

Thomas Sundén, VD, Charity Rating

Läs mer på Regeringen, DN